M.i.m.m.i

Morgonen hade börjat komma smygande.
Men jag satt fortfarande orörlig framför fönstret.
Tårarna som igår glidit ner kinderna hade frusit till is, så kallt och vasst.
Läpparna hade spruckit och blodet droppade ner i fönsterkarmen, där det bildade ett halvt hjärta.
Solen värmde mina ögon och min själ.
Men jag skulle aldrig återvända till livet igen.
Ögonlocken sluter sig om ögonen och allt blir svart.
Vinden smeker håret som glänser av solens strålar. Det börjar regna men livet är redan förbi.
När jag blivit genomvåt reser jag mig och
tar ett steg
bort ifrån tanken på dig