Rädslan finns alltid kvar

Rädslan finns fortfarande kvar inom mig och lämnar ett avtryck på allt jag vidrör.
Den dröjer sig kvar som en intensiv stank var jag befinner mig i.Rädslan vilar aldrig och inte jag heller.
Det är som en piska vars upgift är att lämna kvar en brännande känsla av skam och ett blödande sår i huden.
Det finns ingenting längre som är hemligt eller privat, rädslan tog min själ ifrån mig.
Jag gör vad den kräver av mig, vad som helst för att undkomma den.
Jag visar varje millimeter av min hud i hopp om att kunna skala av mig allt som tynger mig och på så sätt springa snabbare än känslan som fick mig att springa från början.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0