M.i.m.m.i

Så var det dags igen,eller  i alla fall snart och enligt mina tankebanor. Midsommar. En av årets mest romantiska kvällar. Sju blommor under kudden och voila, du ska drömma om drömprinsen sägs det. Men är det verkligen det bästa sättet att få reda på om han är mr right? Kommer man nånsin vara helt bombsäker på att man har hittat rätt? Och när är det?

Är det när gräset slutar bli grönare på andra sidan (eller slutar aldrig det?) Är det när man inser att det är slut med alla tjejkompisarna, när the botten is nådd. Eller blir man aldrig riktigt nöjd med sitt förhållande? Längtar man alltid efter nånting annat?

Av många olika anledningar har jag under den senaste månaden ställt mej frågan: När vet man? Hur vet man?
"vill jag vakna bredvid honom varje morgon resten av mitt liv?" man älskar honom fortfarande, och skulle lätt kunna falla tillbaka till bekvämlighet, men varje morgon? Resten av livet? Inte helt säkert.

Är det när han går in i rummet och man är så stolt att man spricker?
När man tycker han är det snyggaste som går i ett par addidas?
Och visst är väl han ändå lite lik Brad Pitt?
När man kommer på sig själv att bara prata om honom,honom,honom med sina rätt utråkade tjejkompisar?
Är det när man skojbråkar på skoj om att aldrig någonsin skulle kunna tänka sig ta hans efternamn? (när man egentligen redan har börjat fundera lite smått på en axelbandslös klänning och lång vit slöja)
Är det när man planerar saker ihop långt,långt i förväg och redan börjat övertala honom följa med på solsemestern?

Om jag ändå visste. Kanske är det så att alla som säger att de "hittat rätt" och är nöjda ljuger?
Så bra att de tror på det själva?
Eller så jobbar de helt enkelt på det mer än vad jag gör.
Ger det lite tid. kanske mister right dyker upp i midsommar drömmen?

Om jag känner mej själv rätt kommer jag inte ens hinna plocka två sorters blommor ens. Antar att mitt hopp står åt de duktiga blomsterplockande killarna och att de ska drömma om en viss Huddinge-blondin. För jag är i alla fall Mrs right!