M.i.m.m.i

Kreativiteten flödar!

 Jag och sötisen Linnea:)



Tror att jag är glad, har inte tid att känna efter....

ni såg när jag fall så hårt att jag inte kunde resa mig upp
ni såg hur gnistan i mina ögon slocknade
ni såg hur jag förstörde mig själv och
hur mitt liv rasade i tusen bitar
ni såg mig gråta tills det inte lägre fanns några tårar kvar
men ni stod bara där och såg på....

sakta, oändligt sakta
och smärtfyllt
tar jag mig fram.
ibland stapplar jag
och faller på alla fyra.
jag försöker hålla mig i mitten,
men lyckas inte så bra.
jag sträcker ut handen
efter hjälp.
men alla händer
tycks vara upptagna.
ingen hand sträcks ut.
ingen ser min vädjan om hjälp.
sakta, oändligt sakta
och smärtfyllt
tar jag mig fram
på livets smala väg.

Hej hopp bloggen! Har saknat dej faktiskt! Hoppas allt är bra med er, jag sitter just nu och skriver ett svenska arbete om hur jag tror världen är om 50 år! Skitsvårt ju:P Ja just ja, jag träffade min lillebrors lärare i korridoren i fredags och vi pratade lite. Hon berättade för mig att Charlie (min bror) hade fått som uppgift att berätta om en person som betydde mycket för honom. Han hade valt mig! Jag blev så rörd att jag började gråta! Han e guld värd!